Åkerström.nu

Bygget övervintrar.

Kolla hängdrivan

Jo tanken är att bygga in hela förstukvisten, isolera och sätta fönster samt flytta ut dörren. Trappen blir ny och svängd mot kameran!

Lotsvägen 7

Vi tog oss hem igen! Lite flygförseningar och det ena med det andra men annars bra. På Austrian Air jobbar en flygvärdinna som faktiskt heter Anka Fågel. Vi kollade namnskylten flera ggr. Sista biten gick med flygtaxi genom snödrivorna hem till Lotsvägen. Konstigt att åka med någon som inte tutar i alla gathörn. Och som kostar mer än sju L.E.

Det kanske kommer en sammanfattning. Här hittade jag ett bra bildmaterial med fin Kairokänsla. http://www.earth-photography.com/Countries/Egypt/Cairo_photos.html Själv är jag för blyg fotograf för att få med alla människor man egentligen skulle vilja visa. Och alla gatusituationer.

Det skall hur som helst bli skönt att sova i egen säng även om vi numera har ett del av vårt hjärta i nordafrika. (I alla fall i stadsdelen Maadi) /Mats och Monica

 Sista dagen. I morgon åker vi hem. Vi har i dag shoppat lite sovernier och sådant vi inte behöver. Har återigen köpt ett paket näsdukar av ”en fattig” som dom presenterar sig. I stället för rent tiggeri säljer man alltså en förpackning pappersnäsdukar för pris som man bestämmer själv. Känns kanske bättre för båda parter. Hittils har jag klarat mig genom att betala och sedan vifta avvärjande eftersom jag inte behövt några näsdukar men jag råkade ut för en mycket entasuiastisk tjej runt 9 eller 10 år som tyckte att rätt skall vara rätt och med våld tryckte ner ett paket i bröstfickan! Min dåliga arabiska gjorde att jag fick ge mig.

Engelska pratade däremot innehavaren av den musikaffär där jag var in. Skönt att kommunicera med någon som på felfri engelska glatt visar hela affären. Jag köpte en miniatyrtrumma. Han hade två saxar och ett gäng klarinetter inne. Fenderkopior och Yamaha keyboard fanns precis som hemma. Saxarna var av kinesiskt ursprung och kändes bra. Två killar runt 10 – 12 år var inne och fingrade på dessa. Jag fick vara lite stjärna en stund eftersom jag spelade baryton. Den ena saxen var en vacker sak som var gjord i koppar vilket ju lär ge en djup och vacker klang samt skänker en fin röd lyster åt instrumentet.

Nå när kommer bilderna på pyramiderna och berättelserna om den obligatoriska magsjukan då? Svar: inte nu i alla fall. Pyramideran och egyptiska museet kollade vi på tidigare resor och nu känns det roligare att gå runt på icke turistiska ställen och kolla på folk (och musikaffärer) och så gott det går “leva vardagsliv” i Cairo. Magåkommor har vi (peppar peppar) klarat oss från.

Beträffande affärer kan man notera att det mesta finns men bokhandlare är det inte många av. Har inte sett någon faktiskt. En och annan turistfälla har ju naturligtvis böcker om Egyptisk kultur och så där men bokhandlare som vi har det hemma verkar inte förekomma. Frånsett koranen och dagstidningar verkar ingen läsa något.

Apotek finns dock i varje gathörn. Enligt min medhavda sjuksköterska verkar dom ha de flesta substanser man kan behöva.

Spritbutiker finns men mycket sparsamt och sortimentet är väldigt spartanskt. Tydligen strängt övervakat av staten.

Handel med begagnade prylar är dock utbredd. Denna skylt ser vi överallt:

Jag åkte en gång tidigare med var chaufför genom en stadsdel som var helt inriktad på secon hand. Tänk er Myrorna fast utspritt över hela Vasastan i Stockholm. (Det var där jag såg en vanlig hederlig svensk isborr! Hur har den letat sig dit?). För att sedan inte tala om Garbage City (Som heter: Manshiyat naser egentligen) där upp mot en miljon människor bor som i stort sett livnär sig på att sortera sopor. Se http://en.wikipedia.org/wiki/Manshiyat_naser och även rapporten från Lindas besök där 2008: http://cairo.akerstrom.nu/?p=295 Man kan ha sopsortering ordnat på olika vis tydligen. Se även http://nyaaventyr.blogspot.com/2008/04/sopbyn-moqattam.html  Värt att tänka på.

Nåväl allt är inte elände och fattigdom här. Det finns mycket aldeles förträffliga saker också. Det svåra är att stan är så stor att det är svårt att hitta på egen hand. Man behöver en bra guide och gott om tid!

Vi avslutar med en bild från porten innan Linda och Monica åker iväg med Islam på shoppingturen

Martin förmanar mamma och fru

Nyårsdagen: Spanat på motorcyklar och seglat på Nilen. Nåja seglat och seglat. Vindstilla i stort sett så den arabiske skepparen nöjde sig med att staka oss ut på vattnet en bit och ankra upp. Sedan drev vi tillbaka med strömmen som verkar sätta c.a två knop norrut just här. Annars hade det varit kul att vara med om en stagvändning med latinrigg. Vi såg en som försökte segla men till slut förstod vi att han stod helt stilla, antagligen ankrad. Efter det gick vi iland och åt en sushi på yachtklubben i stället. 

Motorcykelspaningen gav heller inte så mycket. Vi såg en HD men annars finns mest konstiga märken typ HALAWA sama och liknande som är rena nyttofordon. Här kommer bilder på både segling och hojar (Man kan klicka på bilderna för att få ett bildspel i lite större format!): 

Motorcykelklubben MC Donalds?

HALAWA gammal trotjänare

Lätt begagnad men fortfarande i tjänst

Monica och Mea går till sjöss

Vår kapten vindspanar (förgäves)

Spristångshöjd tämligen mycket...

Nyårsafton: Det enda bubbel vi har är Lambrusco Emilia från Italien. Ett rött vin med bubblor i. Får duga. Ute på gatorna märks i stort sett nada av västerländska nyåret. Själva räknar dom med att det i dag är den 15 januari 1431. Men vi festar på så gott vi kan. Så här ser det ut när Monica leder allsången:

Monica leder allsången

/Mats

Bönestund hos låssmeden

Onsdag, i morgon är det nyårsafton. En grej man gör här nere är att åka ut och fira nyår “in the Desert”. Det betyder inte i efterrätten utan i öknen. Fyrverkerier gör sig nämligen bra när det är kolsvart vilket det är där. Det skall nu inte vi göra. Det blir en hemmakväll.

Beträffande julkorv har profeten begått ett misstag. Det går inte att göra bra korv utan fläsk. Korvar finns på affärn men de flesta ganska tråkiga både till smak, utseende och konsistens. Ordentligt fett fläsk är en nödvändighet för bra korv.

Bilden här visar en låssmed klockan kvart i tre. Då är det bönestund. Väluppfostrat tar alla på firman av sig sandalerna och vecklar ut sina bönemattor. Det enda enerverande med detta är att man kör igång första svängen klockan tre på natten och böneutroparna är inte direkt diskreta. Martin och Linda sover över men undertecknad vaknar fortfarande då och då. Frånsett detta och en del kattslagsmål är det ganska lugnt i Maadi.

Många hantverkare och mindre verkstäder har gatan som del i arbetsplatsen. Ett hål i väggen för ett litet kontor och lite verktyg men jobbet gör man på trottoaren. Små snickerier, gummiverkstäder osv.

Alla araber verkar röka. Med den smogg som i övrigt ligger över Kairo borde KOL och lungcancer skörda en del offer här så småningom. Alla araber verkar också dricka te. Det ser rätt trevligt ut när parkarbeterare, vakter, taxigubbar m.fl. trollar fram en temugg någonstans ifrån och sätter sig på trottoarkanten och fikar en stund. Var tusan får dom varmvattnet från?

Underklass och medelklass verkar ha rätt hyfsat BMI medan nyrika med dyra bilar verkar på väg att bli överviktiga varenda en. Ser snart ut som amerikaner hela bunten. McDonalds finns på plats så klart!

Christina, det filipinska hembiträdet blev i dag av med handväskan som innehöll månadens lönekuvert, passet och mobilen. Hur kul är det i ett land där man officiellt* inte får röra sig utomhus utan pass? Bättre avslutning på året kunde hon ha fått.

/Mats

*Formellt råder fortfarande undantagstillstånd här sedan sista kriget. Därför finns en massa konstiga regler och begränsningar. Som vit europé kommer man oftast billigt undan medan andra invandrargrupper kan trakaseras på olika sätt av griniga poliser om det vill sig illa.

Tisdag: Oj var tog den dagen vägen? Min digitalkamera äter batterier helt plötsligt. En halv dag på stan med AVSLAGEN kamera så är det tomt. Skare va så? Hade annars kunnat visa ett intresant vägarbete… Mats och Monica försökte hitta Nilen men hamnade bara i återvändsgator i en cementfabrik. Vi återkommer med nya försök i morgon. Den finns där någonstans.

Annars har vi bara haft djurpark (i vardagsrummet). En sköldpadda, ett gäng fiskar och två vidsinta apor.

Leo the Turtle

Måndag: Har just lärt mig att arabiska är enkelt. Vill man t.ex. att en taxi skall vänta på en så tar man bara fram sin bredaste norrlandsdialekt och säger “Stanna hänne!” Vilket naturligtvis betyder “Vänta här!” Lätt som en plätt. Vi har idag annars bara haft en slödag med lite promenader i närområdet. Hittade en gammal cittra av gangstermodell:

Fint skick, okänt antal ägare.

Gammalt och nytt möts

En bild till mina kompisar på Tekis (Avdelningen för gator o trafik!)

Man kan tydligen felparkera även i Kairo

Trafikreglering (i den mån det förekommer) sker här med betydligt handfastare metoder än hemma. Trafikräkning (TDS) behövs inte. Bara tre lägen finns på trafikmängder: Kaos, fullständigt kaos eller helt stillastående. Väjningsregler: Störst och snabbast går först. Parkeringsregler: Blomkruka gäller som platsmarkering utanför huset där man bor tills man kommer tillbaka, i övrigt inga speciella men man blir klampad om man spärrar allt för många filer på en gång. (Såvida man inte har diplomatskylt, då kan man stå var man vill). I övrigt är alla så fräcka som möjligt men samtidigt inte ovänliga. Man tutar oftast på ett ganska snällt sätt.

Blomkruka = paxad plats

Och för er som inte tror på det här med Skelleftevarianten av monopol:

I dag är det söndag så helgen är alltså över. Som bekant är söndagar första arbetsdagen i veckan hos Kairoborna. Christina dök upp och städade hela huset, lagade mat och serverade kaffe med glatt humör medan farfar spelade Skelleftevarianten av Monopol med Melvin och Linda var ute på shoppingtur med sin svärmor. Mats och Martin åkte på eftermiddagen till Carrefour (som ICA Maxi fast mycket större. Bättre utbud på vissa varor, t.ex. färsk bläckfisk, bijouterier och bönemattor men annars precis som vanligt.) Att handla är något sånär enkelt eftersom man kan ta ut pengar “ur väggen” precis som hemma om man inte vill betala direkt med kortet och växlingskursen är i stort sett att 100 pund är c:a 150 kronor.

Vi studerade arkitektur genom bilfönstret och man kan konstatera att det måste vara mycket roligare att rita hus i den här staden än i Skellefteå. Inga former eller krusiduller är egyptiska aktitekter främmande. Ja, utom då den vågräta linjen eller den räta vinkeln som alla verkar alergiska mot. Precision slutade dom med efter pyramiderna. Brände väl allt då kan man tänka. Vattenpasset råkade dom mura in någonstans. Smide och kakelsättning är dom bra på men resten är mera på en höft.

Konstigt nog funkar infrastrukturen förvånansvärt bra ändå. Om än med kortare avbrott. Ström, vatten, internet och biltrafik rullar på större delen av dygnet.

Dagens bild visar en solnedgång genom Kairosmoggen på hemvägen från ICA (Eh, förlåt Carrefour ).  I Maadi där vi bor är luften naturligtvis mycket bättre än så här.

Kolla man ser nästan husen...